Idag har vi varit på återbesök på sjukhuset. Det gick precis lika bra som förväntat och Teo ligger över viktkurvans "normalstreck". Han har hämtat sig extremt bra sen sondtiden. Han äter och sover så oförskämt bra och vi är så tacksamma för att vi befinner oss i detta läget efter allt vi gått igenom. Det fanns stunder under sondtiden då det kändes tungt. Vi visste inte hur länge Teo skulle behöva sondmatas och vi var förberedda på att han skulle passera sin 1 års dag med sond. Så det är med glädje sondtiden ligger bakom oss. Teo är ett friskt barn och vi är lyckliga! Saker som de flesta föräldrar tar för givet är saker som gör oss glada. Sjukhusvistelser och allt vad det innebär gör att man får lite perspektiv. Man gläds åt det lilla. Man tar inget för givet. När man dessutom har vänner som drabbats av det så sorgliga, orättvisa och ofattbara i att få ett barn med livslång sjukdom, ja då får man ännu mer perspektiv.

Min lilla goding är nattad och sover sött. Det blev en dag med sjukhusbesök, återförening med "sjukhusvänner plus barn" och avslappnat hemmahäng med grannen och hennes nyfödda goding.

Nu väntar middag, varmt bad och boken "Snabba cash". Förmodligen är jag sist ut i landet med att läsa denna bok. (Känner lite stress nu när den till helgen visas på bio.) Så en kort tid framöver byter jag ut yogalitteratur mot skönlitteratur. Trevlig kväll!