I skrivande stund befinner det sig en främmande man (eller kille, var går gränsen?) i vårt vardagsrum. Han samtalar med min man och jag hör att dom pratar om träning. Mannen (killen?) är i vårt vardagsrum i syfte att köpa en träningspryl. En pryl min man säljer via blocket.
Olika tankar börjar röra sig i mitt huvud. Tankar om träning, och tankar om blocket...
För visst är blocket bra! Sedan baby T föddes har vi både sålt och köpt fler prylar via blocket än vi någonsin gjort tidigare. Barnvagnar, babysitter... you name it. Det finns ALLT på blocket. Fina saker till fina priser. Varför köpa en helt ny barnvagn för massa tusenlappar när man kan få en superbra begagnad för några tusenlappar mindre...!? Dessutom är eko något som ligger mig varmt om hjärtat... och vad kan vara mer eko än att köpa och sälja begagnat?
Man kan alltså säga att jag gillar blocket.... :)
Och nu till den andra tanken i mitt huvud. Träning.
Oj, vad det ordet är laddat för mig. Vad det ordet alltid varit laddat för mig, i olika skeden och varianter i mitt liv.
9 år gammal - första steget ut på brottarmattan för att träna. 10 år gammal - första steget ut på brottarmattan för att tävla. 20 år senare - är sista steget taget på brottarmattan?
17 år gammal - första klivet & simtaget över den militära hinderbanan/hindersimningen. 13 år senare - är sista klivet taget?
27 år gammal - första steget in på MMA mattan. (Mixed Martial Art - en mix av olika kampsporter, bl.a brottning). 3 år senare - är sista steget taget på MMA mattan?
30 år gammal - första steget in hos sjukgymnasten. Foglossning efter en tuff graviditet kräver sjukgymnastik. Min kropp tog "stryk" av graviditeten och vill inte återhämta sig.
Så här är jag alltså nu. Drömmande om träning. Och frågan jag ställer mig nu är - när ska sista steget vara taget hos sjukgymnasten... :)
Man kan alltså säga att jag gillar blocket... och träning. A lot!
