Jag önskar...

... att jag hade en alldeles egen klotterväg här hemma. En vägg så vit och orörd, där jag kunde få utlopp för min smärta och frustration i form av hetsiga utbrott av graffiti! Och det finns väggar. Vita fina orörda väggar. Men jag tror inte att det skulle göra mig populär här hemma eller ge mig mer av den tröst och bekräftelse jag är i behov av pga min smärta. Istället lägger jag mig lugnt och fint i soffan eller sätter mig i min solstol på balkongen. Virkar en mössa till Teo, stickar en tusende sjal åt mig själv, läser böcker och lyssnar på Sophie Zelmani, Bruce Springsteen och John Mayer. Skapar hetsiga utbrott av graffiti i mitt huvud istället....