"in the light of love... in the light of love... in the light of love... om shree davantre namaha... "

Lyssnar på deva premal & miten. Har inte grepp om orden, men släpper det. Tänker att det reder sig. Det är känslan som är det viktigaste. Känslan av att befinna mig här och nu. Att släppa det som hänt. Att inte tänka på framtiden. Att vara här. Här och nu... för livet är ju just nu.

För mitt inre början en scen ta form. Jag vaknar upp utan smärta. Vaknar upp utan att oroa mig för framtiden...

Har jag blivit knäpp tänker ni nu...

Nop. Jag övar mig helt enkelt i mindfulness. En form av meditation utan hokus pokus... utan mystiska inslag. En form av meditation där du helt enkelt övar dig på att befinna dig här och nu och ta in det som sker just nu. Att acceptera saker och ting som dom är och leva livet fullt ut genom att vara här och nu!

Sedan några dagar tillbaka är vi hemma. Hemma i vårt hem. Vår lilla familj är samlad...

Det är pappa Anders. Det är mamma Sofie. Det är baby Teo. Det är hunden King.

Att få vakna upp tillsammans varje morgon till en ny dag... mmmm... underbart!

Baby Teo mår bra. Med ett leende vaknar han upp varje dag.

I am choosing to stay positive...