Babylycka!

Jag vill gärna tro att jag är tuff... stark... modig...

Men sen jag fick Teo har jag ofta dåligt samvete och är rätt så vek...

Enligt Teos barnmmorska på BVC är det bara att vänja sig... som mamma kommer jag ständigt ha dåligt samvete, alltid är det något!

Just idag har jag dåligt samvete för att jag har ont i magen (efter snittet), jag har ont i nacken (sedan tidigare nackskada) och jag har ont i ryggen (foglossning)... allt på en gång! Det gör att jag har svårt att bära Teo i min famn mer än korta stunder. Han får istället ligga i en babysitter bredvid mig...

Mesigt, jag vet! Men min mammainstinkt säger åt mig att han vill upp i min famn... mysa med sin mamma! Jaja... det är väl bara att göra som barnmorskan säger... vänja sig vid dåligt samvete för minsta lilla...

Idag fick jag ett underbart mail från en vän... Hon skrev att hon läser min blogg och att det fullkomligt strålar lycka från mig! Många gnäller och är trötta när dom får barn, men jag verkar stråla av babylycka... (Tack för mailet...)

Så sant så sant!

Visst är jag trött... senast idag har jag klurat lite på alternativ som skulle ge mig en hel natts sömn! (Alternativen inkluderar nappflaskan, bäddsoffan i vardagsrummet och Teos pappa... =)

Men... jag försöker finna mig i nuet. Jag är ett stort yogafan och senaste boken jag läste handlade om mindfullness... att finna sig i nuet och njuta av det som är nu! Att vara närvarande! För det är nu Teo är fem veckor gammal... det är nu han börjar fixera blicken och följa sin mamma och pappa med sina stora runda ögon! Det är nu han är sådär alldeles liten och pluttig! Det är nu han är sådär liten att hela han får plats på min kudde!

Så trots trötthet... en tradig kropp, kläder som inte passar mig och smärta i hela kroppen så är det nu som gäller! Teo växer hela tiden och jag kan aldrig få tillbaka denna tiden med honom... vips så är han en liten pojke som inte alls vill hänga med sin mami! =)

Ta vara på tiden! Var närvarande!