Vad jag älskar med mitt hem är de jag delar det med...

Gick och la mig 23.30. Vaknade prick 05.49! Helt sjukt, exakt den tid Teo vaknar och ropar på oss. Men jag somnade om, och sov skönt några timmar till. Härligt. Det har varit mysigt att ha huset för mig själv. Men tomt. Det jag älskar med mitt hus är helt enkelt de jag delar huset med...

Yogat knävänlig yoga och ätit ägg och bacon. Nu kaffe. Sen ringa och kolla hur det går för min lille skrutt. Kanske jag hinner läsa lite till innan han dyker upp...

Nånannaism? Ett uttryck för att beteckna inställningen att någon annan skall ta itu med ens problem. Jag har svårt att sköta en del grejer pga. min nacke osv, och tvingas låta andra (pappan) sköta mycket. Men när det kommer till min egen lycka, min egen smärta, min egen rehab osv, så gör jag starka försök till att hänge mig själv åt motsatsen till Nånannanism. Ingen kan blir frisk åt mig. Endast jag har ansvar för min egen kropp, min egen lycka, mitt eget liv...

"Kan själv och nästan allting", som Lotta på Bråkmakargatan säger, känns som en härlig inställning. En dag när jag är mer frisk ska jag kunna själv, och nästan allting. För det värsta som kan hända är ju bara att jag misslyckas och det är ju just av misstagen som man lär sig…