Dagen har kantats av vemod. Som ett brev på posten lagom till vår planerade semester, har Teo drabbats av falsk krupp. På läkares avrådan blir det ingen resa. Falsk krupp förvärras av värme...
Vemod och känslor som "f-n vad typiskt, varför just nu" har dykt upp i mitt huvud titt som tätt under dagen. Sen fick jag en god middag av min man. Ett varmt bad, en bra bok och några mojitos senare, (tillsammans med insikt i vilken stad vi faktiskt bor i), känns det okej. Vi får ju ändå tid tillsammans, oavsett resa eller inte. Och mår Teo bara fint om några dagar kan vi hitta på hur mycket som helst i vår huvudstad... det viktigaste nu är ju att Teo får bli frisk.
