onsdag 24 februari 2010

Mitt gräs är grönt. Bring it on!

Jag jagade den perfekta tillvaron. En glädjefull tillvaro utan negativa inslag. Försökte stöta bort det icke positiva. Identifierade mig med mitt yrke. Mina fysiska och arbetsmässiga mål och intentioner.

Plötsligt drogs mattan bort under mina fötter. Platt fall. Vem var jag nu, utan mitt yrke, utan mina fysiska prestationer?

Jag läste en text igår, av en yoga snubbe som befann sig i Indien. Han skrev att luften var fylld av ett lugn. Att fastän det kan te sig att indierna lever ett kaotiskt liv, så har de ett lugn som vi saknar här i väst, och att det lugnet grundar sig i acceptans. En acceptans till allt som kommer till dom. Utan att pusha det ifrån sig.

I somras, under tiden vi befann oss på Astrid Lindgrens barnsjukhus, deltog jag i en webbaserad utbildning som hette Värkstaden. Syftet med utbildningen var att få deltagarna att acceptera sin värk och lära sig leva med den. Leva med den. Inte identifiera sig med den. Inte låta den uppfylla hela tillvaron. Jag hoppade av utbildningen efter första delkursen. Kunde inte acceptera min situation. Ville inte acceptera. Varför skulle jag acceptera smärta? Jag vet ju hur mitt liv utan smärta såg ut. Varför skulle jag acceptera annat än det livet?

Jag sökte. Vägrade acceptera min tillvaro. Tänkte ständigt på allt jag ville göra. På allt jag gjorde innan. Innan jag hade ont. När jag kunde jobba och träna. Trodde att alla andras gräs var grönt. Att alla andra utan smärta var lyckliga. Fria. Jag sökte. Visste inte efter vad.

"Om vi observerar vårt sinne kan vi se att alla negativa fysiska och verbala handlingar härstammar från negativa tankar". -Atmashanti.

Jag har slutat söka. Min kropp är inte hel. Min själ är inte hel. Men jag mår bra. Har en harmonisk balans. Jag möter mig själv. Möter det som sker. Öppnar upp mitt medvetande. Skapar möjligheter med det negativa. Tillåter mig själv att må bra. Må dåligt. Slutar skapa begränsningar i mitt medvetande. Mitt gräs är grönt. Bring it on!

"Med vissa yogaövningar öppnar jag upp direkt. Det är som att ta fram en kloakborste och rensa". - Jona Dahlqvist.

Kunde inte sagt det bättre själv. Yoga är magiskt.
Jävlar säger jag bara... vilken känsla det är att släppa taget.