Afternoon tea. Spa. Avslappning.
Fem rätters middag.
(Eg. fyra, men efter lite komplimanger bjöd kockarna på mer mat :).
Sömn. Frukostbuffé. Massage. Spa.
Och massvis med frukt!
I ett dygn var det bara jag. Jag och mina tankar. Jag och min bok.
Mobilen sattes igång igen kl. 14.oo...
Mobilen sattes igång igen kl. 14.oo...
Dygnets sms visades i displayen. Ett av dom var från Teos pappa. "Hoppas du haft det underbart. Vi har haft kul, men Teo ville testa att dra ut sin sond..."
Teo hade alltså råkat dra i sin sond. I det läget gäller det att stoppa tillbaka sonden och sedan åka till sjukhus för att röntga och kolla att sonden ligger rätt igen. Jag tog bilen direkt till sjukhuset och när jag kom fram var Teo färdigröntgad. Redo att åka hem och fira sin 6 månaders dag! Trodde vi.
När vi kom hem var Teo mest ledsen. Vet inte om det var trötthet eller att han hade ont. Vi badade honom och han skrattade och plaskade en liten stund. Sen var han ledsen igen. Så kl. 17.50 blev det sängdags och han slocknade nästan direkt.
Så var det med det firandet. Han fick i alla fall smaka lite tårta (grädde, mums!) innan han somnade, eftersom vi har som tradition att äta tårta varje månadsdag! (En tradition vi startade på sjukhuset för att sprida lite smakglädje för oss själva och personalen :).
Så nu sover Teo. Mamma är seg efter massage och bubbelbad (är det inte meningen att man ska vara utvilad och inte trött efter ett dygn på spa?) och pappa A är trött efter en dag på sjukhus med oro för Teo.
Nu blir det film (slumdog millionare) och käk och i morgon hoppas vi på det "firande" vi önskat för denna dagen.
Det blir inte alltid som man tänkt sig, eller hur!?