Gaaahhhhh.....

... vad jag har ont i ryggen!! Teo har ju idag kommit på hur man ställer sig upp, och då vill han såklart göra det HELA TIDEN. :)

Trots smärtan fick det bli en mini-promenad ner till vattnet.

För er som inte varit här så kan jag berätta att den promenaden är ca 200 m lång. :)

Teo studerade uppmärksammat vattnet och omgivningen.

Nu är klockan snart 18.30 och jag har precis nattat en speedad,
men trött baby T.

Ska mata Kingen som kom hem idag, göra lite käk till mig själv, kasta mig i ett varmt bad, dricka te och fixa med lite stickning/virkning framför tv´n. (Visste ni att 20 min. stickning/virkning
sänker hjärtslagen med 11 slag i minuten. Alltså ganska rogivande.)
Sent ikväll/inatt kommer maken hem. Puh... :)

Imorgon ska jag jaga en akuttid hos läkare. Jag är så trött och ledsen över att ha så här ont. Igen. Wish me luck!

Kl. 07.17...

... vaknade jag till den här synen.

En liten Teo krypandes runt i sin säng.

Blundade lite till...

... för att åter vakna till den här synen!

En Teo STÅENDES i sin säng.

(Med något mallig blick :)

Lite frukost på det och Teo älskar att äta kex helt själv...

Utvecklingen går i rasande fart framåt! :)

Jag pustar ut...

... efter en lång och tuff dag. Har egentligen inte gjort något, mer än att ta hand om det lilla pyret Teo. Det har dock räckt gott och väl för att göra min smärta i ryggen ännu mera lite granna jobbigare. Är helt övertygad om att det är en disk det är fel på. Vad är det annars?! Teo fyller snart 8 månader gammal. Jag fick ont i fogarna när han låg i magen och var utvecklad i sisådär fyra månader. Alltså har jag haft ont i fogarna i ganska exakt ett år nu! Och det är inte kul. (Inte för att någon trodde annat.) Jag njuter av att leka med min lilla krabat, men det tär på kroppen och om jag inte blir bra snart finns det risk att jag blir galen. På riktigt.

Tack J för en trevlig fikastund idag och TACK för att ni tar hand om King när jag inte orkar!

(En liten närbild på en fascinerad Teo som kollar på tv från sin gåstol. :)

Kontraster...

... är vad mitt liv handlar om just nu. Bra, dåligt. Jobbigt, lättsamt. Allt kan skifta... och detta med minuters (ibland sekunders) mellanrum.

Igår var en bra dag. Morgonyoga och sen en härlig dag tillsammans med min lilla familj. Lunchade på restaurang för att fira pappa A´s första fars dag och spenderade kvällen hemma med mys i soffan.

Idag har det varit en mindre bra dag. Morgonträning även idag, fast på gymet tillsammans med min sjukgymnast. Diskuterade mina foglossningsproblem och varför det inte vill bli riktigt bra. Bättre, javisst, men inte helt bra. Känns som att jag "står och stampar" på samma ställe utan att bli riktigt bra. Min sjukgymnast gjorde då en ryggundersökning. Hon hade nyligen gått en utbildning där hon fick lära sig att på 20 % av alla "bäckenpatienter" ligger problemen i ryggen. Jag har tidigare hört detta, fast av min läkare på mödravården. Enligt dom skulle en röntgen behöva göras i det fall mina problem inte försvinner. Och det är ju ett faktum just nu. Besvären försvinner inte. Så alltså. Min sjukgymnast gjorde en ryggundersökning. Och denna undersökning pågår i ett dygn. Med tejpad ländrygg har jag sedan i förmiddags knappt suttit ner på hela dagen, samt gjort en ryggövning varannan timme. Detta för att "provocera" ryggen på ett speciellt sätt, och för att efter ett dygn se hur smärtan förändrats. Det sjukgymnasten vill veta, och det läkarna misstänker, är att jag kan ha diskbråck i ländryggen...

Tydligen går det att åtgärda, och det är ju bra. Men tills dess... aaaarrrghh!!! ONT! Får väl leva med kontraster lite till.
Och idag är det mindre bra som sagt.

Morgonmys...

MYSAPA

Kolla in! Såg just denna bilden på Isabelle Hallings blogg. Vill ha!

Tänk att ha den i Teos rum... att bara kasta sig i famnen på denna jätteapa och mysa mysa mysa!!! Kanske ska sy en. :)

Ja, vad ska man säga...

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Jag tror ju (oftast) att det finns en mening med det som sker. Därför tror jag bestämt att det finns en mening med att jag och Teo inte just nu befinner oss i Skåne. En mening med att vi återigen skulle behöva avbryta vår resa...

Vi hoppade på tåget. Och hoppade av igen. Inte i Malmö. I Linköping.

Migränanfall. Yrsel, illamående, kräkning. Hysterisk Teo som var vild som få. Efter två timmar gick det inte mer. Då var jag bara tvungen att hoppa av tåget. På perrongen stod min älskade vän och Teos gudmor och väntade. Aldrig har jag varit så glad över att Teos faddrar bor i Linköping som då. Vi spenderade natten hos dom och dagen efter återvände vi hem till Stockholm. Hem och vila bort migränen. Idag fredag, fyra dagar senare, mår jag bra igen. Började dagen med ett härligt yogapass. Åkte sedan in till city för att möta upp min vän och kollega M. Hängde runt i Stockholm city och skrotade och rotade i garn- och stickbutiker. Lunch, fika, uppdateringar och lite tips på virktekniker. Precis vad jag behövde. En dag på stan med en väninna och kollega inom både mitt "riktiga" jobb samt designsamarbete. Fick veta att en aNNa sofie och huvva visning har efterfrågats på vårt "riktiga" jobb. Så nu är det bara att designa, tillverka och fixa med nya smycken och stickningar.

Nä, det blir inte alltid som man tänkt sig. Det blev ingen Skåneresa. Inga dagar fyllda med vänner och familj. Istället fick vi träffa våra underbara vänner i Linköping. Träffa deras son, vår gudson. Må lite dåligt (blä) för att sedan må bra igen och hänga med M på stan. Har inte riktigt funderat ut meningen med att vi inte skulle få träffa familj & vänner i Skåne, men när jag kommer på det så lovar jag att berätta det för er. Kanske var det pga. att jag skulle köpa det där grymma garnet idag. Tveksamt. Men man vet aldrig.
Det återstår att se...

Kram och trevlig helg till er läsare!